natt

ibland önskar jag att man kunde sluta drömma. drömmar är bland det finaste som finns, men inte när saker och ting inte går att uppfylla. min vardag är full av drömmar. man blundar för verkligheten när man inte gillar den, det är väl så man funkar? jag vet inte, i alla fall jag. man låter dagarna passera för att man längtar efter någonting bra. en period av lycka, en stund av lättnad. jag vill ha tillbaka den där livsglädjen, en gnista. ha något som ger en anledningen till att vilja vakna och se sina dagar ur ett positivt perspektiv. ha något som man är stolt över. jag vill ha något som får en att ta andetag utan att dom är tunga. något som ger en den där känslan av befrielse och lycka, var det än är. vinter, vår, sommar eller höst. kväll eller morgon, natt eller dag. ljus eller mörker. man vill ju vara hel, inte leva halv. inte leva ut saker till hälften hela tiden. det är inte att vara lycklig. för lycklig, det är ju det man vill vara? den här vardagen gör mig fan inte lycklig. kan nog inte skriva hur det känns innerst inne.
undrar när det här ska ta en vändning, så jag ska slippa behöva vänta i all evighet. för det är fan så det känns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0